Remiss om förändrad notarieantagning

Sedan augusti 2018 bedrivs Notarieprojektet på Domstolsverket. Projektet omfattar ett antal frågor som rör notarietjänstgöringen. Till dessa hör hur anställningsprocessen ska se ut, längden på tjänstgöringen, om kombinations- och pakettjänsterna ska finnas kvar samt om betyg­sättningen av notarier bör avskaffas.

Nu har en rapport innehållande förslag om ett antal förändringar arbetats fram och skickats ut på remiss. Cirka hundra remissinstanser får tillfälle att lämna syn­punkter senast den 20 december. Bland remissinstanserna finns förutom domstolar bl.a. en rad förvaltnings­myndigheter, de universitet som har juristutbildning, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och studentorganisationen JURO.

Eftersom det finns ett stort intresse för vilka förändringar som kan bli aktuella, redogör vi i det följande översiktligt för förslagen. Det är dock viktigt att poängtera att det är fråga om just ett förslag. Bl.a. till följd av remissinstansernas synpunkter kan de förändringar som eventuellt slutligen genomförs komma att avvika från de nuvarande förslagen.

I den remitterade rapporten föreslås i huvudsak följande.

Notarier ska anställas på grundval av examensbetyg, arbetslivserfarenhet och rekryteringstester. Ett av de urvalskriterier som används i dag, andra akademiska studier, ersätts därmed av personlighets- och kapacitetstest. Antagningen ska ske genom en sammanvägd meritvärdering. Ett meritpoängsystem ska också i fortsättningen användas.

Beräkningen av meritpoäng för examensbetyget ska göras på grundval av högskolepoäng (i stället för som i dag kurspoäng). 30 högskolepoäng i de ämnen sökanden har lägst betyg ska dras av (i stället för som i dag 37,5 poäng). Examensbetyget ska kunna ge sökanden mellan 240 och 480 meritpoäng, vilket innebär att det kommer utgöra cirka 61 procent vid urvalet (i dag 81 procent).

Upp till två års kvalificerat, praktiskt arbete med klar juridisk inriktning, som utförts under eller efter juriststudierna, ska kunna ge maximalt 50 meritpoäng. Jämfört med i dag innebär det in­skränkningar beträffande vilken typ av arbete som kan beaktas, hur lång tjänstgöring som kan beaktas och när tjänstgöringen ska ha utförts i förhållande till juristutbildningen. Arbets­livs­erfarenheten kommer utgöra cirka 13 procent vid urvalet (i dag 19 procent tillsammans med andra akademiska studier).

Sökandena ska enligt förslaget genomföra rekryteringstester på en tingsrätt eller en förvaltningsrätt som åtagit sig att tillhandahålla denna möjlighet. Testerna kan ge maximalt 100 meritpoäng, vilket innebär att de kommer utgöra cirka 26 procent vid urvalet.

De förändringar vi föreslår beträffande antagningsförfarandet kommer enligt vår bedömning leda till bättre underlag för anställningsbesluten. Användningen av rekryteringstester innebär att hän­syn kan tas till fler kompetenser än i dag, såsom sökandens personliga egenskaper och kapacitet. Förändringarna bör också bidra till att minska betygshetsen på juristlinjen genom att examens­betyget får en lägre vikt i urvalet. En annan förväntad effekt är generellt sett kortare studietid samt kortare tid mellan examen och påbörjad notariemeritering. Det bör bli en konsekvens av att andra akademiska studier inte längre ska beaktas och att kortare arbetslivserfarenhet än i dag kan ge meritpoäng.

Därutöver leder förändringarna till färre gränsdragningssvårigheter i meritvärderingen. Det beror bl.a. på att andra akademiska studier, som i dag delas in i två olika grupper utifrån studiernas värde för notarietjänstgöringen, inte längre ska beaktas.

I dag kan den som vid tillträdet har erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete tillgodoräkna sig detta och på så sätt förkorta notarietjänstgöringen med upp till sex månader. Vi föreslår att den möjligheten avskaffas.

Kombinationsanställning innebär tjänstgöring vid både en tingsrätt och en förvaltningsrätt på samma ort under, som utgångspunkt, två och ett halvt år. Denna anställningsform har använts ytterst sparsamt under det senaste årtiondet. Vi föreslår att möjligheten till kombinations­tjänstgöring tas bort.

Paketanställning innebär tjänstgöring vid dels en förvaltningsmyndighet (paketmyndighet) under sex månader, dels en tingsrätt eller en förvaltningsrätt under 18 månader. Anställningsformen innehåller därmed en särskild form av tillgodoräknande som Sveriges Domstolar i samarbete med paketmyndigheterna tillhandahåller åt sökandena. I konsekvens med vårt förslag att den generella möjligheten till tillgodoräknande ska avskaffas, föreslår vi även att paketanställningarna tas bort.

De förändringar vi föreslår om tillgodoräknande, pakettjänster och kombinationstjänster medför att alla notarier kommer att tjänstgöra minst två år i domstol. Vår bedömning är att det ger en förbättrad utbildning för notarierna och större verksamhetsnytta för domstolarna, som också får lättare att planera sin verksamhet.

Vi bedömer att notariebetygen bör behållas.

I rapporten anges att förslagen bör kunna träda i kraft den 1 januari 2021.

Tillbaka till toppen